Sista med alla 9or. Trodde verkligen inte att jag skulle gråta så mycket som jag gjorde, insåg ju först nu att det var slut lixom... Värsta var nog att se Salle, Olivia och killarna gråta. Specielt mycket kändes det ju att lämna min äldsta vän, Andreas. Träffat killen i stort sett varje dag i 13 år. Nu drar vi åt olika håll och vet inte riktigt hur det kommer gå när jag inte kommer träffa alla jämt! Trodde verkligen inte jag skulle sakna alla men det kommer jag faktiskt göra. Jag hoppas att det inte blir lika jobbigt i kyrkan imorgon, we got to make it. Ska i alla fall försöka att inte gråta då, blir så himla deprimerande att sluta då ju, det ska ju bli kul, en underbar sommar som alla andra, dock våra sista när vi garanterat är tillsammans allihop. Återstår att se vad morgondagen bjuder på!